Självdestruktivitet och självmord

Självdestruktiva tankar, självmord och självmordsförsök är en följd av en djup upplevelse av hopplöshet. Varje år dör cirka 700 finländare genom självmord. Trots att allt känns hopplöst finns det hjälp att få.

En svår livssituation, en allvarlig sjukdom eller tunga livserfarenheter kan orsaka kraftig förtvivlan som verkar omöjlig att lindra. När situationen känns hopplös kan självmord framstå som det enda alternativet. Det finns dock metoder för att klara sig och hjälp finns att få även med sådant som känns omöjligt.

Varje år dör cirka 700 finländare genom självmord. I genomsnitt begås 2–3 självmord varje dag. Enligt THL har var sjätte person någon gång under sitt liv funderat på självmord. Under ett år har två eller tre personer av hundra självmordstankar. För de flesta är tankarna snabbt övergående. Ämnet berör människor i alla åldrar oberoende av kön eller socioekonomisk ställning. Runt varje person som begått självmord eller försökt begå självmord finns närstående som drabbas av en chock.

Man behöver inte skämmas för självdestruktiva tankar eller självmordsförsök och det är viktigt att prata om dem utan rädsla för att bli dömd. Förutom närstående lönar det sig också att vända sig till yrkesutbildade personer, även om det känns svårt att prata. Det är bra att komma ihåg att yrkesutbildade personer har utbildats i att lyssna och hjälpa och att de finns till just för sådana situationer.

Hur kan man hjälpa en närstående som är självdestruktiv?

Det kan kännas svårt att hjälpa en närstående som är självdestruktiv. Man kan visa att man bryr sig genom att lyssna och fråga hur man mår. Det lönar sig också att våga fråga direkt om dödslängtan och självmordsplaner. Ju mer konkreta planerna är, desto större är risken för den närstående.

Om en närstående berättar att hen vill dö är det naturligt att bli upprörd. Det är ångestfyllt att se en person man bryr sig om vara förtvivlad. Som närstående till en självdestruktiv person behöver man stöd för att orka i en svår livssituation. Därför är det viktigt att vid behov också söka hjälp för sig själv.

Eventuella varningssignaler:

• Tidigare självmordsförsök
• Kraftiga självdestruktiva tankar och yttranden
• Självtillfogad skada
• Självmord eller självmordsförsök i den närmaste kretsen
• Konkreta självmordsplaner (hur, var, när)
• Allvarliga störningar i den mentala hälsan
• Långvariga sjukdomar som orsakar särskilt kronisk smärta
• Missbruksproblem
• Svåra livskriser
• Tillbakadragande, isolering

Det är också bra att komma ihåg att ovan nämnda varningssignaler inte alltid behöver finnas.

Det är viktigt att uppmuntra en närstående som är självdestruktiv att söka hjälp. Man kan också söka hjälp tillsammans. Om den närstående inte går med på att prata eller söka hjälp kan man ringa nödnumret för hens vägnar eller göra en orosanmälan. Det är viktigt att berätta för den närstående om att man ringt nödnumret.

Hur hanterar man en närståendes självmord?

En närståendes självmord är en djup chock och hanteringen av det tar kraft och tid. Rädslan för att förlora personen kan ha överskuggat livet länge. Samtidigt kan självmordet komma som en fullständig överraskning, eftersom tankar och känslor inte alltid syns utåt.

Det är naturligt att känna skuld för det som hänt och fundera på om man borde ha märkt något. En närståendes självmord är dock aldrig de närståendes fel, utan alltid människans egen, desperata lösning. Alla självmord går inte att förhindra.

Även om du känner att ditt liv har stannat upp på grund av en närståendes självmord, är det möjligt att gå vidare. Sorgen lämnar sina spår och saknaden finns kvar genom livet, men en dag kommer du att kunna minnas din älskade utan att det gör ont.

Traumat och sorgen som orsakas av en älskad persons självmord är en risk även för närstående. Det lönar sig att ta emot all hjälp och allt stöd man kan få från andra närstående och yrkesutbildade personer. Krishjälp och ofta också samtal med andra som upplevt samma sak hjälper till att komma över det värsta.

Var får jag hjälp?

Var och en sörjer på sitt eget sätt och i sin egen takt. För de flesta hjälper det att prata. Vissa finner lättnad genom att uttrycka sina känslor genom olika aktiviteter, såsom motion eller konst.

Om du eller din närstående behöver omedelbar hjälp, ring det allmänna nödnumret 112. Du kan kontakta professionella genom att besöka hälsovårdscentralens jourmottagning, sjukhusets första hjälpen eller den psykiatriska jourenheten.

Andra hjälpande instanser:

• Kristelefon (Mieli rf)
• Centret för suicidprevention, Helsingfors och Kuopio
• Sorgbandet rf, kamratstöd för närstående
• Församlingarnas sorgegrupper