Neuropsykiatriska utmaningar
Även om många neuropsykiatriska utmaningar, det vill säga nepsy-utmaningar, har karakteristiska symtom och drag är varje människa sin egen individ. Ingen sjukdom eller något syndrom placerar människan i en viss form.
Nepsy-utmaningar beror på strukturella och funktionella avvikelser i hjärnfunktionen. Neuropsykiatriska svårigheter är till exempel ADHD, autismspektrumstörning, utvecklingsrelaterad språkstörning samt Tourettes syndrom.
Det är viktigt att öka kunskapen om nepsy-utmaningar så att människan vid behov kan få hjälp i sin vardag och fördomarna i samhället minskar.
Vad innebär autismspektrumstörning?
Ordet autismspektrum beskriver autismens mångfald, individualitet och variationer i funktionsförmågan. När diagnosen har utvecklats har också bilden av autism förändrats. ICD-11-sjukdomsklassifikationen som tas i bruk i Finland 2023–2026 uppdaterar tidigare separata autismspektrumstörningar (till exempel autism i barndomen och Aspergers syndrom) under en takdiagnos, autismspektrumstörning.
Även om man vet att autism beror på att hjärnan utvecklas annorlunda, känner man inte till alla bakomliggande orsaker. Det är dock sannolikt att det i bakgrunden finns både genetiska faktorer och faktorer som beror på miljön och som tillsammans påverkar uppkomsten och förekomsten av autism.
Hur visar sig autism?
Autismi ilmenee ihmisen vuorovaikutuksessa sekä tavassa aistia ja kokea ympäröivä maailma. Vaikka jokainen autismikirjolla oleva ihminen on oma Autism tar sig uttryck i människans interaktion och hur hen uppfattar och upplever omvärlden. Även om varje person med autismspektrum är en egen individ, finns det också gemensamma och identifierbara drag. Deras inverkan och uttryck är dock individuella. Sådana drag är bland annat:
- Svårigheter med socialt umgänge, särskilt i interaktion och kommunikation.
- Ett individuellt och avvikande sätt att uppfatta sinnesintryck.
- Avvikande kraftig belastning på nervsystemet och höjning av stressnivån.
- Svårigheter med exekutiva funktioner såsom att inleda och slutföra olika vardagliga uppgifter.
- Svårigheter att förutse eller planera framtiden eller gestalta den tid som behövs för arbetet.
- Svårigheter att komma ihåg anvisningar, befallningar eller uppmaningar, särskilt om flera ges snabbt efter varandra.
Ett beteende som uppfattas som envist, självständigt eller likgiltigt kan vara ett tecken på svårigheter med de exekutiva funktionerna. Detta kan dock underlättas genom framförhållning och strukturering av aktiviteterna.
Var får man hjälp och stöd?
En person med autismspektrum kan få hjälp med svårigheter med exekutiva funktioner genom rehabilitering, som syftar till att stödja och upprätthålla funktionsförmågan. Det centrala i rehabiliteringen är att ge tillräckligt stöd i vardagen, anpassa miljön så att den underlättar funktionsförmågan, stärka självbilden och självkänslan samt utnyttja personens styrkor och intressen. Behovet av rehabilitering varierar i olika utvecklings- och livsskeden.
Stöd i vardagen med autismspektrum kan fås från hälso- och sjukvården eller till exempel från Autism Finland.
Visste du att?
Autism är förknippad med många styrkor och resurser. Sådana är till exempel god koncentrationsförmåga, noggrannhet, rättvisa, förmåga att upptäcka detaljer och lösa komplicerade problem samt särskild begåvning eller särskilda färdigheter inom ett visst område.
Vad innebär ADHD och vilka är symtomen?
ADHD, det vill säga aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, är en utvecklingsrelaterad neuropsykiatrisk störning som stör funktionsförmågan. Förekomsten av ADHD hos barn och unga bedöms vara 4–7 procent och hos vuxna 2–3 procent. ADHD-diagnosen är vanligare bland pojkar än bland flickor, men man har observerat att ADHD hos flickor lättare förblir oidentifierad. Även hos vuxna är förekomsten av ADHD större hos män än hos kvinnor.
Det är vanligt att både en förälder och barnet har ADHD inom familjen, eftersom arv spelar en betydande roll för förekomsten.
Symtom på ADHD är bland annat:
- Koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter: Det kan vara svårt för personen att lyssna på andra. Personen kan lätt störas av olika stimuli eller gå djupt in i sina egna tankar och handlingar.
- Kortsiktighet, otålighet, impulsivitet: Personen kan ha svårt att tygla plötsliga infall och hen hoppar snabbt från en sak till en annan. Det är typiskt att personen handlar innan hen hunnit tänka. Hen kan ha svårt att vänta på sin tur, vilket kan märkas genom att hen avbryter andra.
- Rastlöshet och överaktivitet: Personen kan röra sig utan avbrott och vifta nervöst med till exempel händer eller fötter. Det är svårt att hålla sig stilla eftersom man ständigt känner sig rastlös.
Störningsfaktorer i omgivningen, motivation och vakenhetstillstånd påverkar symtomens förekomst och styrka och de förekommer på olika sätt i olika åldrar. Svårigheter med sociala färdigheter och att reglera känslor kan också vara förknippade med ADHD. Symtomen vid ADHD kan försvåra studierna och arbetet.
Visste du att?
ADD är inte längre en separat diagnos, utan en av de tre formerna av ADHD.
Med ADHD förekommer ofta samtidigt andra störningar eller sjukdomar, såsom sömnsvårigheter, inlärningssvårigheter, autismspektrumstörningar, beteendestörningar, depression eller ångestsyndrom. Risken för ätstörningar är också ökad bland flickor och kvinnor. Risken för missbruksproblem är 2–3 gånger större bland personer med ADHD-diagnos än bland normalbefolkningen.
Centrala behandlingsmetoder för att leva med ADHD är olika stödåtgärder, psykosociala behandlingsformer och läkemedelsbehandling. Ju tidigare personen får hjälp och stöd, desto mindre påverkar ADHD den övriga hälsan, relationerna, studierna och arbetet.
Förvärvad koncentrationssvårighet, ADT
Olika koncentrationssvårigheter är mycket vanliga och bakom dem ligger långt ifrån alltid en sjukdom eller ett syndrom.
Förvärvad koncentrationssvårighet, det vill säga ADT, innebär ett tillstånd som uppstår under en lång och belastande tidsperiod under vilken personen inte har kunnat återhämta sig. Exempel på orsaker kan vara hektiska år, en krävande period i studier eller arbete eller överdriven användning av smarta enheter. Det är inte fråga om en medicinsk diagnos, även om symtomen påminner om symtomen på ADHD.
För att bli av med ADT krävs att man ändrar sina egna sätt att agera – hjärnan måste lära sig att lugna ner sig igen. Det är viktigt att lära sig att koncentrera sig på väsentliga saker samt undvika multitasking och ständigt tittande på telefonen. Det är också viktigt att ha en regelbunden livsrytm och hälsosamma levnadsvanor.
En empatisk inställning till sig själv är viktig även här. Fler tips får du till exempel på Psykportens webbplats.
Vad innebär utvecklingsrelaterad språkstörning?
En utvecklingsrelaterad språkstörning kallades tidigare för särskilda språksvårigheter, det vill säga dysfasi. Det innebär att barnets språkutveckling fördröjs eller framskrider på ett avvikande sätt jämfört med den övriga utvecklingen. Enligt Hjärnförbundet har cirka sju procent av finländska barn en utvecklingsrelaterad språkstörning och den är vanligare bland pojkar än flickor. En utvecklingsrelaterad språkstörning påverkar cirka 270 000 finländares liv.
Orsaken till en utvecklingsrelaterad språkstörning är ofta barnets arvsmassa, men de bakomliggande mekanismerna är ännu inte tillräckligt kända. Föräldrarna kan inte orsaka utvecklingsrelaterade språkstörningar hos sitt barn. Det är dock bra att vara medveten om att stödet från den närmaste omgivningen antingen kan stärka eller försvaga barnets språkliga inlärning och funktionsförmåga.
Hur visar sig en utvecklingsrelaterad språkstörning?
En utvecklingsrelaterad språkstörning visar sig ofta hos barnet genom att det går långsamt att lära sig ord, de första orden kommer sent eller barnet slutar använda ord som hen redan lärt sig. Det kan vara svårt att bilda meningar av ord, varvid det är svårt att berätta om saker. Å andra sidan kan barnet berätta mycket, men barnet kan ha svårt att bilda en sammanhängande helhet av berättelsen. Barnet kan också vara nästan helt tyst i flera år.
En utvecklingsrelaterad språkstörning kan till exempel vara förknippad med klumpighet och uppmärksamhetsstörningar. Även sociala situationer försvåras om barnet har svårt att förstå sociala regler eller tal eller använda språket i interaktionssituationer.
Med åldern förändras ofta symtombilden vid utvecklingsrelaterad språkstörning – talet blir gradvis tydligare och behärskningen av vardagsspråket utvecklas. Att förstå långa och komplicerade meningar både muntligt och skriftligt kan dock fortfarande vara svårt, liksom att uttrycka sina egna tankar, iakttagelser och tillägnad kunskap.
