Utmattning

Utmattning är ett tillstånd som påverkar både kroppen och sinnet och som oftast utvecklas under årens lopp när man inte lyckas återhämta sig från psykisk belastning. Återhämtningen från utmattning sker ofta stegvis.

Utmattning är ett tillstånd som påverkar både kroppen och sinnet och som uppstår till följd av långvarig, outhärdlig psykisk belastning. I värsta fall kan utmattning leda till depression och andra stressrelaterade somatiska sjukdomar.

Många upplever tillfällig stress eller påfrestande perioder i studierna eller arbetet. Även många livsförändringar, såsom nytt arbete, skilsmässa, flytt eller en familjemedlems insjuknande, kan orsaka psykisk belastning. Om en stressande situation eller psykisk belastning pågår under lång tid och kvällarna, veckosluten och semestrarna inte räcker för att återhämta sig, kan en tillfällig belastande situation utvecklas till utmattning.

Utmattning är vanligt: enligt vissa bedömningar är upp till var tionde arbetstagare utmattad eller utbränd och ökad risk för utbrändhet berör var fjärde arbetstagare. Utanför dessa siffror finns personer som är utmattade i andra sammanhang än arbetsmiljön.

Utmattning kan också uppstå i andra stressande livssituationer än i arbetet eller studierna, där den psykiska belastningen är långvarig och ohållbar. Sådana situationer kan vara till exempel att leva med en kronisk eller långvarig sjukdom, närståendevård eller att vara förälder till ett barn med särskilda behov.

Vilka är symtomen på utmattning?

Utmattning är ett tillstånd som påverkar både kroppen och sinnet och som oftast utvecklas under årens lopp. I grund och botten är det fråga om en obalans mellan kropp och sinne, där återhämtningen från den psykiska belastningen inte lyckas.

De första symtomen är ofta fysiska, såsom kontinuerlig huvudvärk, mag- och tarmsymtom eller yrsel. Likaså hör sömnlöshet, nattliga uppvaknanden eller avbruten sömn vanligtvis till symtomen på utmattning.

Centrala symtom på utmattning är enligt forskning om utbrändhet överväldigande trötthet, cynisk inställning till arbetet, nedsatt yrkesmässig självkänsla och kognitiva svårigheter. Särskilt i tidig forskning har symtomen ofta sammanfattats till de tre första symtomen.

Överväldigande trötthet innebär trötthet som inte lättar under veckoslut eller semestrar. En cynisk inställning till arbetet tar sig däremot uttryck i att arbetet börjar kännas meningslöst och att meningsfullheten i arbetet försvinner. När den yrkesmässiga självkänslan försämras förfaller tron på den egna kompetensen och förmågan och det känns som om man inte längre klarar av något. De vanligaste kognitiva svårigheterna är minnesproblem, försämrad koncentrationsförmåga och, när utmattningen framskrider, svårigheter att reglera känslor.

I Sverige finns en egen diagnos för utmattning

I Sverige har man utvecklat en egen diagnos för utmattningssyndrom (ICD 10, 43.8A), enligt vilken:

• Fysiska och psykiska symtom på utmattning har förekommit under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av två eller flera identifierbara stressfaktorer, vilka har förekommit under de senaste sex månaderna.
• Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning.

• Minst fyra av följande symtom har funnits i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod:
  • koncentrationssvårigheter eller minnesstörningar
  • påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att åstadkomma saker
  • känslomässig labilitet eller irritabilitet
  • sömnsvårigheter
  • påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
  • fysiska symtom såsom värk, magsmärtor, tarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet
• Symtomen försämrar avsevärt arbetsprestationen, interaktionen eller andra viktiga människorelationer.
• Tillståndet beror inte direkt på till exempel effekten av läkemedel eller rusmedel, somatiska besvär eller skador, såsom till exempel hypotyreos.

I Finland har man i första hand velat koppla utmattning och diagnostiseringen av den till arbetet och arbetsmiljön, så att arbetsgivaren har ansvar och skyldighet att ingripa i situationer och arbetsförhållanden där utmattning förekommer. I Finland definieras utmattning inte som en sjukdom i de medicinska sjukdomsklassificeringarna, utan som ett problem kopplat till hanteringen av livssituationen. World Health Organization, WHO, definierar utmattning som ett fenomen i arbetslivet.

Hur konstateras utmattning?

Utmattning är svår att konstatera på grund av dess mångsidiga symtom. Dessutom har en utmattad person ofta svårt att erkänna att hen är utmattad, särskilt om utmattningen har utvecklats under årens lopp. Symtomen kan ha blivit en så normal del av livet att man inte längre själv uppfattar dem som symtom. Kroppen kan också ha anpassat sig till ett långvarigt stresstillstånd så att den inte längre identifierar symtomen som ett störningstillstånd.

På Karolinska Institutet i Sverige har man utvecklat en enkät om symtom på utmattning (KEDS), som vem som helst kan använda gratis. Med hjälp av enkäten kan man testa både utmattningssymtomen och följa upp den egna återhämtningen. Enkäten finns på Psykporten.

Hur kan man återhämta sig från utmattning?

Återhämtningen från utmattning kräver ofta många slags förändringar. Det är viktigt att försöka påverka de förhållanden som lett till utmattning. Lika viktigt är det att den utmattade personen hittar sätt att hantera stress.

Man kan inte alltid påverka de förhållanden som lett till utmattningen, varvid det är av största vikt att man själv lär sig hantera stress. Många får hjälp av olika terapeutiska metoder, till exempel kognitiv beteendeterapi eller acceptans- och åtagandeterapi. Dessutom rekommenderas olika övningar i medveten närvaro, liksom att kunna förhålla sig empatiskt till sig själv.

Om utmattningen är förknippad med arbetet och arbetsförhållandena måste belastningen som arbetet orsakar lindras. Det finns många metoder och man kommer överens om dem tillsammans med arbetsgivaren. Metoder som ofta används är bland annat förändringar i sättet att utföra arbetet, förändringar i arbetstakten, förändringar i arbetets innehåll och olika arbetstidsarrangemang.

Även livsstilen, tillräcklig sömn, motion och regelbundna och varierande måltider främjar återhämtningen. I utmattningens negativa spiral riskerar både sömn och motion att försummas. När återhämtningen börjar kan sömnen ta upp all tid, men det är bra att lära sig att avsätta tid för sömn även efter återhämtningen. Under de svåraste perioderna kan motion kännas som en omöjlig tanke, men att röra sig med låg puls, såsom lugn promenad eller yoga, hjälper till att lugna kroppen. Regelbundna, varierande måltider främjar det psykiska välbefinnandet.

Det finns inget läkemedel för behandling av utmattning, men många har i det svåraste skedet nytta av läkemedel för behandling av psykiska störningar eller sömnlöshet.

Återhämtningen sker stegvis

Återhämtningen från utmattning beskrivs ofta som en stegvis process. Enligt egenvårdsprogrammet på Psykporten består återhämtningen av sex steg:

1. Identifiera situationen: Det är svårt att identifiera utmattning, men märker du själv att du har förändrats? Har något förändrats i ditt liv? Vilka copingmetoder använder du?

2. Avståndstagande: Behöver du sjukledighet? Skulle det hjälpa till att bryta spiralen?

3. Låt kroppen och sinnet återhämta sig: Sover du tillräckligt? Känner du igen variationerna i kroppens vakenhetsnivå?

4. Prioritera: Vet du vad som verkligen är viktigt för dig i livet? Vilka är de viktigaste värderingarna för dig?

5. Se förändringen som en möjlighet: Kan de förändringar som behövs i livet vara en möjlighet? Vill du förändra dina handlingsmönster? Eller dina relationer? Byta jobb? Vad ger dig mer kraft?

6. Gör konkreta förändringar: Vilka förändringar är du beredd att göra? Är de tillräckligt stora eller små? Vilka förändringar orkar du med just nu?