Våld i nära relationer

Psykiskt och fysiskt våld leder ofta till traumatisk stress, ångest och depression. Våld är aldrig motiverat eller offrets fel. Det är viktigt att våga berätta om våldet för en pålitlig person eller myndighet så tidigt som möjligt.

Med våld i nära relationer avses våld där förövaren och offret har eller har haft ett nära förhållande. Våld i nära relationer är våld i hemmet och i parrelationen.

Våld i nära relationer förekommer i alla sociala klasser och kulturer. Vem som helst kan utsättas för våld, med i flesta fall är det en kvinna. Förövaren kan vara partner, före detta partner, barn, annan familjemedlem, släkting eller bekant.

Enligt Statistikcentralens uppgifter fanns det 12 300 offer för våldsbrott i parrelationer och nära relationer som kom till myndigheternas kännedom 2023, vilket är 5,3 procent fler än året innan. Av de över 18 år gamla offren för våld i parrelationer och nära relationer var 6 800 kvinnor. Antalet manliga offer var knappt 2 500. Antalet minderåriga offer var 3 100, det vill säga 12,2 procent fler än året innan.

Vad är våld i nära relationer?

Våldet börjar i allmänhet gravis i relationen. Det kan vara psykiskt, fysiskt, till och med andligt, sexuellt, riktat mot egendom, ekonomiskt våld eller hot om våld. Våld syftar till att skrämma, förtrycka, förödmjuka och skada och är ett uttryck för maktmissbruk. Med hjälp av det kontrollerar våldsutövaren den andra personen samt hens tankar, känslor och beteende. Även försummelse och illabehandling är våld.

Psykiskt våld

Gräl eller hetsiga diskussioner är inte psykiskt våld, utan vid gräl kan parterna framföra sina avvikande åsikter utan rädsla för följderna. Psykiskt våld är däremot bland annat kontroll, utpressning, förolämpningar, lögner, förstörande av kläder eller föremål, svartsjuka, hot om våld, isolering och hot om självmord. Även hot om ekonomiska angelägenheter, kontroll av gemensamma pengar och hot om illabehandling av närstående är psykiskt våld.

Fysiskt våld

Fysiskt våld föregås ofta av psykiskt våld, särskilt i parrelationer. Fysiskt våld är att slå, skaka, sparka och knuffa antingen med olika hjälpmedel eller för hand. Även att hålla någon vaken, droga, bränna med cigarett, sexuella övergrepp, binda fast, spotta, bita eller låsa in någon i ett rum räknas som fysiskt våld.

Ofta när våldsutövaren skadar någon för första gången ångrar hen sin gärning och lovar att det aldrig ska hända igen. Så kan det ibland vara. Men om våldet fortsätter trots löften är man fångad i våldsspiralen. Då växlar relationen mellan goda stunder och stunder av våld. De goda stunderna kan få en att tro att relationen är värd att hålla fast vid och på så sätt fördjupas spiralen.

Det är viktigt att veta att våld i nära relationer i allmänhet ökar och förvärras om våldsutövaren själv inte söker hjälp. Våldet är förknippat med skam, hemlighetsmakeri och tystnad. Därför kommer inte allt våld i nära relationer till myndigheternas kännedom.

Det är bra att komma ihåg att våld i nära relationer är ett brott och står under allmänt åtal. Våld är aldrig motiverat eller rätt. Inte ens provokationer berättigar någon annan att använda våld. Ansvaret för våldet ligger alltid hos våldsutövaren, även om hen kan vara skicklig på att skuldbelägga offret. Förändring är möjlig, men det kräver att våldsutövaren är villig att förändras.

Följderna av våld

Psykiskt och fysiskt våld leder ofta till traumatisk stress, ångest och depression. De kan orsaka olika somatiska symtom såsom huvudvärk eller magsmärtor. Rädsla kan också lamslå och att bli utsatt för våld minskar självförtroendet. I värsta fall kan offret få bestående fysiska och psykiska skador.

Att frigöra sig från och ta sig igenom våld

Våldsspiralen bryts ofta för sent – senast när offret ligger misshandlad på sjukhuset och myndigheterna ingriper. Det är viktigt att våga berätta om våldet för en pålitlig person eller myndighet så tidigt som möjligt. Vid en separation kan Brottsofferjouren hjälpa till att göra upp en säkerhetsplan.

Många har upplevt samma sak som du och klarat sig, så du är inte ensam.

Att frigöra sig från våld är en process som man kan ta sig igenom. Om det är svårt att prata med närstående kan man alltid kontakta till exempel yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården. Kamratstöd, terapi och närstående kan vara till hjälp.

Det bästa stödet för en person som utsatts för våld kan vara att lyssna, stödja och vid behov vidta konkreta åtgärder. Man får och måste också fråga om man misstänker våld. Offret och hens erfarenheter måste tas på allvar och saken får inte sopas under mattan. Tyst acceptans av våld är fel och stoppar inte våldet.

Aktörer som erbjuder hjälp

Ring 112 i en nödsituation.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Trauma är en känslomässig skada som uppstår till exempel till följd av en exceptionellt chockerande händelse. PTSD, det vill säga posttraumatiskt stressyndrom, är en långvarig reaktion som utvecklas efter en traumatisk upplevelse, men som man med hjälp av rätt stöd kan återhämta sig från.

Läs mer

Beroenden

Skadligt beroende kan utvecklas till vilken aktivitet eller vilket ämne som helst, som till en början kan ge en känsla av välbehag. Det är viktigt att identifiera problemet för att kunna bli fri från det. Det finns stöd och hjälp att få.

Läs mer