Personlighetsstörningar utvecklas vanligen redan i barndomen eller ungdomen. Bakgrundsfaktorerna är mångfaldiga: ärftliga faktorer, graviditet, erfarenheter under barndomen och trauman. Personlighetsstörningar är ganska vanliga: 5–15 procent av befolkningen har någon personlighetsstörning.
Symtom på personlighetsstörningar
Väsentligt för en personlighetsstörning är ett envist stelt sätt att uppleva något eller bete sig, vilket leder till lidande för personen eller är på annat sätt skadligt för hen.
Vid olika personlighetsstörningar tolkar människan andras känslor eller tankar på ett felaktigt sätt och upplever därför problem i sociala situationer. Eventuella andra problem är känslouttryckens styrka eller nyckfullhet, benägenhet för impulsivt beteende eller svårigheter med interaktion.
Gränsdragningen mellan en personlighetsstörning och beteende som anses vara normalt är flytande. Man talar dock om personlighetsstörningar när beteendemönstren, sätten att uppleva saker, observera sig själv och omgivningen och samspela med andra är ganska bestående och oföränderliga.
Personlighetsstörningar delas in i tre grupper.
Paranoid och schizoid personlighetsstörning orsakar rädsla och stark misstro mot andra människor och deras syften. Typiskt för detta är att personen isolerar sig från andra människor och att dennes känslouttryck är begränsade.
Antisocial, emotionellt instabil, histrionisk och narcissistisk personlighetsstörning leder till att man beter sig dramatiskt eller emotionellt eller har en instabil självbild och instabila känslomässiga tillstånd. Kännetecknande för personen är att hen antingen drar sig från eller har påfallande intensiva människorelationer.
Ängslig, osjälvständig och anankastisk personlighetsstörning orsakar vanligen ångest och rädsla. Dessa personer lider antingen av en stark känsla av otillräcklighet och hämningar, ett framhävt behov av att bli omhändertagen och klängigt beteende eller ett framhävt behov av ordning och kontroll och oförmåga till flexibilitet.
Samma person visar ofta samtidigt drag från flera olika personlighetsstörningar. Paranoida, narcissistiska, antisociala och anankastiska störningar är vanligare hos män medan emotionellt instabila, osjälvständiga och histrioniska personlighetsstörningar är vanligare hos kvinnor.
Behandling av personlighetsstörningar
Trots att beteenden förknippade med personlighetsstörningar är karakteristiska sätt för personen att reagera och uppföra sig och svåra att ändra på, är det dock möjligt. Psykoterapi är ofta en effektiv hjälp.
Med psykoterapin strävar man efter att identifiera och kontrollera de ångestfyllda känslominnen som de stela beteendesätten har sin grund i. Genom att lära sig känna sina egna egenskaper och beteendemönster kan man lära sig leva med störningen. Med åldern kan symtomen också bli lindrigare.
Om personlighetsstörningen är förknippad med allvarliga symtom på depression eller ångest kräver behandlingen symtomenlig medicinering. Vid sidan av medicinering kan allvarligt självdestruktivt eller psykotiskt beteende även kräva sjukhusvård.
Olika psykiatriska sjukdomar kan inkludera beteende som påminner om personlighetsstörningar. Detta beteende skiljer sig från personlighetsstörningar i att det endast förekommer när man blir sjuk.
Läs mer om var du kan söka hjälp med utmaningar gällande mental hälsa
Läs mer om Centralförbundet för Mental Hälsa